Jag stod i garaget häromkvällen, bebisvakten på armen och kaffet kallt sedan länge. Medan min dotter sov i bärselen, passade jag på att ta tag i ett gammalt projekt – ett svänghjul från en äldre traktor som legat på hyllan i flera år. Det var då jag insåg att det var dags att plocka fram gasbrännaren och prata lite om glödgning.

Glödgning är inget nytt. Det är en av de äldsta värmebehandlingsmetoderna vi har. Men det är också en av de mest missförstådda. Många tror att det bara handlar om att värma upp något tills det blir rött. Men det handlar lika mycket om att låta materialet svalna – långsamt, och under kontroll.

Varför glödgar man egentligen?

I grunden handlar det om att förändra materialets struktur. När ett metallstycke bearbetas – kanske pressas, böjs eller svetsas – byggs det upp spänningar i materialet. Det gör metallen hårdare, men också sprödare. Och i vissa fall kan det leda till sprickor eller brott, särskilt om den ska belastas hårt.

Genom att glödga metallen släpper man de spänningarna. Det gör den lättare att bearbeta, och ofta mer hållbar i längden. Jag glödgar ofta gamla bromsok, fästen och delar jag svetsat. Det är ett enkelt sätt att förlänga livslängden – och minska risken för problem längre fram.

För att göra det ordentligt krävs värme. Ordentlig värme. Man värmer upp delen jämnt tills den når rätt temperatur, ofta runt 600–700 grader beroende på material. Sedan får den svalna långsamt, gärna isolerad i vermikulit eller nedgrävd i sand.

Ett lugnt moment i en annars hektisk vardag

Glödgning är lite av ett andningshål för mig just nu. Mellan blöjbyten, välling och sena kvällar ger det mig en chans att göra något konkret. Något som luktar metall och känns i händerna.

Det är fascinerande hur ett material förändras så tydligt. Hårdheten släpper, ljudet när man knackar på det ändras, färgen skiftar under svalningen. Man känner att det lever, på sitt sätt.

Så även om glödgning kanske inte låter så spännande, så är det en av de där små sakerna som gör skillnad. Inte bara för att bilen ska hålla längre, utan för att jag får vara i mitt element. En stund i garaget, med en varm metallbit framför mig och min dotter sovande nära bröstet – det är livet just nu. Och jag gillar det.

Det finns vissa saker man inte tänker på förrän problemen hopar sig. Som när värmesystemet hemma börjar krångla mitt i vintern, samtidigt som bebisen precis somnat. Det hände oss i januari. En doft av bränd olja, svajande innetemperatur och ett fläktljud som inte hörde hemma i huset. Efter några samtal och en snabb felsökning visade det sig att det handlade om kraftig sotbeläggning i pannan. Det var då jag hörde talas om sprängsotning.Ni kan läsa mer detaljerat här https://teamsvb.se/sandblastring/

Jag har jobbat med fordon och maskiner i över tio år. Jag vet hur viktigt det är med regelbundet underhåll. Men ärligt talat hade jag aldrig tänkt att sot i värmesystem kunde få så stora konsekvenser. Det var först när en tekniker förklarade hur sprängsotning fungerar som jag insåg hur effektivt det faktiskt är.

Vad är sprängsotning – och varför är det så smart?

Sprängsotning låter kanske dramatiskt. Men det är i grunden en kontrollerad metod för att ta bort hårda sotavlagringar i värmeväxlare, rökgaskanaler och pannor. Det används främst i oljepannor och vissa typer av fastbränslepannor där traditionell sotning inte räcker till.

Istället för att skrapa eller borsta loss sotet för hand används en liten sprängpatron, ofta fylld med gas eller krut, som placeras i rökgaskanalen. När den aktiveras skapas en tryckvåg som spräcker och lossar sotet utan att skada metallen runt omkring. Resultatet är en ren yta och förbättrad effekt på nolltid.

Det här är en metod jag önskar jag känt till tidigare. Inte bara för att det löste vårt akuta problem, utan för att det förbättrade hela systemets verkningsgrad. Efter sotningen märktes skillnaden direkt. Pannan gick tystare, drog mindre olja och höll en stabil temperatur.

En teknik för både villaägare och verkstad

Sprängsotning används mest inom fastighetsvärme, men principen tilltalar mig även som maskiningenjör. Det är en teknisk lösning på ett vanligt problem – snabb, effektiv och skonsam. Jag gillar när man låter fysiken jobba istället för att stå och slita själv.

För oss blev det dessutom en familjefråga. När man har en nyfödd hemma vill man inte ta några chanser. Temperaturen ska vara stabil, ljudnivån låg, och framför allt vill man inte ha någon os eller risk för brand. Med sprängsotningen kunde vi känna oss trygga igen.

Så, om du sitter med en panna som inte riktigt presterar – kolla upp sprängsotning. Det kanske inte är det första man tänker på. Men det kan vara lösningen som gör stor skillnad, både för komforten hemma och för tekniken i längden.

Det har varit ett omtumlande år, minst sagt. Vi fick vår dotter i vintras och sömnen har inte direkt varit på topp. Samtidigt har jag kämpat med att hinna med jobbet, hemmameken och att vara närvarande som pappa. Någonstans där började jag fundera på om jag behövde lite hjälp att få bättre struktur på allt.

Inte hjälp med skiftnyckeln eller att byta hjullager – där är jag trygg. Men med tiden. Med balansen. Med att inte fastna i känslan av att alltid ligga efter.

Därför tog jag kontakt med en coach. Inte för att jag var ”nere” eller mådde dåligt, utan för att jag ville funka bättre – både hemma och på jobbet. Läs mer här https://goteborgscoachingcenter.se/

Vad en coach faktiskt gör

Jag trodde först att det skulle kännas stelt och flummigt. Men det var raka motsatsen. Vi pratade konkret om min vardag. Om hur jag lägger upp mina dagar, vad som dränerar mig och vad som ger energi.

Det var lite som att gå igenom ett trasigt grenrör – man hittar en spricka här, en skavank där, något som läcker energi utan att man ens märker det.

Min coach hjälpte mig att se mönster jag inte ens visste fanns. Som att jag alltid försökte göra allt själv, även när det fanns folk som kunde hjälpa. Eller att jag aldrig planerade in återhämtning, bara körde på tills kroppen sa ifrån.

Vi la upp små, enkla förändringar. Jag satte gränser för när jag kollar jobbmejl. Jag planerade in en kväll i veckan som är helt skruvfri – bara jag och min dotter i soffan.

Coachning är inte för alla – men det funkade för mig

Det handlar inte om att någon ska tala om vad du ska göra. En bra coach ställer frågor som gör att du själv hittar svaren. Det är som när man felsöker en bil – ibland behöver man någon som säger: har du verkligen kollat jordningen?

Jag är fortfarande samma person. Jag mekar, planerar, skruvar och bygger. Men jag gör det med lite mer koll på mig själv. Och framför allt – jag är mer närvarande när jag väl är med min familj.

Så om du känner att du snurrar för mycket, om du inte får ihop livet som du vill – våga testa att ta hjälp. En bra coach behöver inte förändra hela dig. Men de kan hjälpa dig att hitta rätt växel, så att allt flyter lite bättre.

Det kanske låter otippat, men vaxduken har blivit en riktig räddare i vardagen hemma hos oss. Jag trodde aldrig jag skulle lägga så mycket tanke på något så enkelt som en duk. Men nu med en liten bebis i huset har mitt perspektiv förändrats. Läs mer här https://almedahlshome.se/dukning/vaxdukar/

Det började egentligen rätt oskyldigt. Min fru ville ha något lättstädat på köksbordet. Vi båda visste att tiden för linneservetter och ljuslyktor var förbi – åtminstone tillfälligt. Så vi köpte en vaxduk. En helt vanlig, enfärgad variant från byggvaruhuset. Och herregud vilken skillnad det gjorde.

Lätt att torka, svår att förstöra

Det bästa med vaxduk är att den står pall. När lillan kräks eller spiller ersättning över hela bordet är det bara att torka av. Ingen fläck, inget gnäll. Bara ett snabbt svep med trasa och det ser nytt ut igen.

Det låter kanske som en liten grej, men just nu värdesätter jag allt som sparar tid. Med en nyfödd i huset har man inte lyxen att stå och blötlägga tygdukar eller leta efter tvättråd. Här är det snabba lösningar som gäller. Och vaxduken levererar varje gång.

Jag har till och med börjat använda en bit vaxduk i garaget. När jag renoverade en bromsok senast la jag ut en avklippt bit som underlag. Den tål olja, bromsvätska och allt däremellan. Och efteråt – bara att skölja av.

Praktiskt behöver inte vara fult

Det finns ju en seglivad myt om att vaxdukar är fula. Så var det kanske förr. Men idag finns det riktigt snygga varianter. Vi har nu en som liknar linne i strukturen, men som ändå har det där avtorkningsbara ytskiktet. Den smälter in fint med resten av köket, utan att skrika “barnfamilj på överlevnadsläge”.

När vi åker till sommarstugan tar vi alltid med en extra vaxduk. Den åker direkt ut på altanbordet. Skyddar mot både måsskit och spillkaffe. Och när vi grillar med vänner slipper jag oroa mig för fläckar efter grillsåsen.

Ibland kan de enklaste lösningarna vara de mest geniala. Jag har skruvat isär växellådor, bytt startmotor i snöstorm och byggt ett halvgarage av reglar. Men få saker ger samma vardagliga lättnad som att kunna torka rent köksbordet på tre sekunder.

Så ja, vaxduk – det låter banalt. Men i småbarnskaoset har den blivit ett självklart verktyg. Nästan lika viktig som spärrskaftet i verktygslådan.